Jag har alltid slagits för rätten att få äta kaviar och det har inte varit lätt kan jag säga. I skolan när man var yngre var kaviar desamma som att äta fiskarnas bajs typ. Och att vara den som äter någon form av bajs helt öppet i matsalen är inte direkt populär. Men jag är sådan att när något som jag gör inte accepteras så måste jag provocera. Alltså tog jag den där himla kaviar-BURKEN (med en sked som var alldels kladdig och luktade fisk) med mig till mitt bord och satt där med mina mackor för mig själv.

Hemma var det befriade, där kunde jag komma hem efter skolan och bre mina kaviarmackor med skogaholms-limpa och ost till mellis och göra ett glas oboy och lägga mig i soffan och titta på Huset Fullt och Fresh Prins of Bel air för mig själv utan att behöva ta en strid varje gång. Jag lovar att idag hade jag kunnat byta ut en pojkvän som inte ville att jag skulle äta kaviar. Nils rynkade på näsan när vi började handla tillsammans men när han hämtade sin messmör (!!) så blev fritt fram..

Jag försökte göra en smile men min estetiska sida är åt helvete