Christian har inte direkt den roligaste dagen i hans liv. Titta bara på hans ansiktsuttryck! Att sitta i mattes knä hos frisören är nog inte topp 10 på hans önskelista men det får gå. Idag har jag två möten, ett hos ett svenskt företag som gör träningskläder och sedan hos en bank. Christian får vara med Odd på jobbet den timman. Vi får kompensera det med att leka i en park i eftermiddag!
Jag funderar på att kastrera honom snart. Nu är han sex månader. Berätta gärna er erfarenhet av att kastrera eller inte göra det, är fortfarande lite kluven. Vore ju roligt att få en valp på honom.
Jag tycker inte du ska kastrera honom. Tror inte han blir en bättre hund för det och dessutom vore det ju inte för hans eget bästa? Har 5 hundar varav en är en hane på 1 år. Ser inga problem med att han är okastrerad. Har dock aldrig haft en kastrerad hanhund, men av erfarenhet av hundar så tror jag då inte att det blir en bättre hund!
Min hund är 5 år och är inte heller kastrerad, tycker inte du ska göra det. I allafall inte ännu!
/Louise
Hahah- nej, han ser lite deprimerad ut
Jag tycker du ska göra små christian valpar på han sen! jag ska ha en av valparna!
paxat!
Jag har en valp på 8 månader och han juckade, gned, hade snoppen ute hela tiden. Efter vi gjort kastreringen (som vi gjorde mest för att han ska bli lugnare) har han inte juckat en enda gång! Han har blivit som ett litet ljus! Mitt lilla hjärta! Jag personligen rekomenderar det starkt!
Nej men snälla, var det ingen, inte ens en veterinär som berättade att det är ganska normalt för valpar mellan 6-10 månader att hålla på så där, även en hund upptäcker sin ”sexuelitet” – för de flesta går beteendet över. Nu är jag väl i och för sig inte emot kastrering men att inte informera om det känns galet. Mer som om ett djursjukhus ville tjäna pengar.
Sen allmänt tycker väl jag att är man inte intresserad av ”hela paketet” dvs hur en hund faktiskt är och beter sig när det är helt normalt, så kanske man borde ha en guldfisk i stället. En vuxen hund över två år som inte kan koppla av en sekund pga tikar i närheten, som blir stressad och sjuk av det- där ser jag inga som helst hinder för att kastrera,men inte en valp. Hundar är djur, rovdjur med naturliga drifter och instinkter de går inte bort för att vi sätter kläder på dem eller köper designkoppel. De är fortfarande hundar och det ska de få vara, det är vårt ansvar som hundägare. Lägg pengarna på en vettig valpkurs istället så får du ett mycket roligare liv… och din hund också.
Ett av de smartaste kommentarer jag någonsin läst på denna blogg! Du satte även ord på mina tankar! Ska man skaffa hund måste man ju läsa på o då borde man veta att juckandet är rätt normalt.
Jag personligen anser att kastration är att rekommendera om man har en hanhund som ”lider” av sin könsdrift.
Dvs att han ylar, slutar äta eller får andra tokiga beteenden när det är löp-tikar i farten.
Har man inga problem så tror jag inte att man MÅSTE kastrera, men det kan vara lättsamt att ha gjort det då man slipper fundera så mycket i gemensamma rasthagar osv =)
Problemen man ”tar bort” med kastrering är i min syn problem man inte orkar ta tag i genom träning och stimulering.
Har han då dessa ”problem” ska du nog definitivt inte avla på honom.
Finns ingen anledning att kastrera honom, om du inte har några större problem med honom
1. Man gör inte en operation ”bara för att”. Varför vill ni så gärna kastrera?
2. Man tar inte valpar från en hund bara för att det är roligt. En seriös uppfödare kräver mycket av den hanne dom väljer. Meriter osv!
Jösses… folk som skaffar hund…..
Man kan göra kemisk kastrering om man är osäker. Det håller i ungefär ett halvår, och tycker man inte om hur hunden blir som kastrerad är det bara att man inte gör om det så blir den precis som innan.
En otroligt bra fördel är att andra hanhundar kan uppfatta kastrerade hanar som tikar, varmed ens hund slipper åka på stryk.
Jag tycker inte att man ska kastrera sin hund om det inte är absolut nödvändigt (det vill säga om hunden är aggressiv). Dels för att pälsen kan förstöras och dels för att personligheten kan förändras. Jag har själv en hane på 13 månader och jag skulle aldrig låta kastrera honom. Så länge han mår bra finns det ingen som helst anledning att göra ett så stort ingrepp.
Hej Bella!
Det första du behöver fråga dig själv är, vill jag kastrera honom för min skull eller för hans egen skull? Rent praktiskt gynnar det honom inte alls att bli kastrerad, inte nu och mest troligt inte senare heller, oavsett vilka problem du stöter på.
Om du får några av dessa problem; matvägran vid tikars löp, rymning när tik löper eller att han rider på människor eller andra föremål i tid och otid. Ja då finns det en möjlighet att kastrering tillsammans med annan träning hjälper. Men där är ändå ingen garanti.
Har du andra problem med din hund beror det mest sannolikt på annat än hans sexuella drifter och då bör problemen oxå lösas på andra sätt än med kastrering.
Det finns också biverkningar man bör känna till, så som slöhet, hunger, viktökning, rädsla, agressivitet, blir bemött annorlunda av andra hundar.
Jag hoppas att alla läser på ordentligt om kastrering innan dem tar ett beslut, för ofta kan man se det som en lösning på sina problem, medan kastreringen i sig till och med kan förvärra problemen om man har otur. Om du ska kastrera din hund gör det för hundens skull och inte din egen.
Kolla upp saker ordentligt innan du säger eller gör något, inte *** kastererar man en hund under 1 år, om man ens gör det överhuvudtaget!
Hejsan! Först och främst TACK för en otroligt inspirerande och uppiggande blogg!
Angående kastreringen av Christian, tycker jag INTE att du ska kastrera honom om du inte märker av att han är oerhört ”hingstig”. Mops är inte en ras som brukar ta över, bossa eller börja skälla etc när de börjar bli könsmogna, så lämge de är uppfostrade rätt. Därför tycker jag att du ska ha kvar den lilla gnistan i honom så att du eventuellt kan få en bebischristian i framtiden!
Kram
Jag gjorde en kemisk kastrering på min 9 månaders valp för att se hur det blev skillnad.
Visst hundar har tonårstrots, men min hund lekte inte med andra hundar utan enbart juckade. Även juckade han på småbarnen. Han var helt ofokuserad på promenaderna då dofterna hägrade och han skulle bara märka revir. Efter att kastreringen gjort sin verkan blev det en helt annan hund till det positiva.
Han slutade att jucka och leker på ett roligt sätt med både barn och hundar. Mycket mer fokuserad på promenader och inte alls behov av att märka revir. Han är lugnare, men ändå lika lekfull och glad! Han är mer hungrig och tigger mer, men det är samtidigt något positivt då han är mer intresserad av belöning. Det gäller själv att ha koll att de inte går upp i vikt.
Jag själv tyckte också det var svårt att bestämma mig, men ångrar det inte. Han är nu 10 månader och är en mindre stressad hund.
Lycka till!
Don’t do it! They become lazy!
Vi har haft tre labradorer, två icke-kastrerade och en kastrerad vid 10mån ålder (han skulle bli ledarhund och var därför tvungen att kastreras).
Våra två hundar blir lite petiga med maten några dagar under löpperiod, och vill gärna vara ut på gården. Nu har vi tikar i ALLA hus runtom oss, så det är inte så konstigt.. Blir mycket på samma gång för dom. Men vi har aldrig haft ”problem” med det.
Den tredje som blev kastrerad däremot (har fortfarande kontakt med honom, han är 10 år nu) har fruktansvärt svårt att hålla vikten, det är ett evigt mekande för att hålla vikten på honom.
Jag skulle inte kastrera i onödan, ser ingen mening med det. Varje nedsövning är en risk, så onödiga operationer ska man nog försöka undvika. Är han lite bråkig och jobbig nu så beror det garanterat på lite trots, alla valpar trotsar. Gå en valpkurs och fortsätt regelbundet på kurser med honom så får han använda huvudet och kommer bli en väldigt trevlig hund.
Hej Isabella!
Jag har själv en liten trubbnos, vilka charmtroll de är va
Min kille är idag 14 månader, och jag kastrerade honom vid 6 månaders ålder. Jag har bara positivt att säga om det! Han struntar i tikar, han känner ingen dominans mot andra hanar. Några plus med kastrering som många inte nämner är bl.a att de i framtiden inte får några problem med prostatan om de är kastrerade, något som annars är vanligt. De kan inte få testikelcancer. Nackdelar är att de kan bli lite matglada. Men där kan man ju som husse/matte styra detta! Jag skulle absolut kastrera honom, och se till att göra det kvickt, innan han blivit fullt könsmogen. Då kan hanhundsbeteendena nämligen bli invanda. Alltså, att hunden lär sig dem, även om testosteronet försvinner vid kastreringen. Lycka till!
Det här måste vara ett skämt. Moppsar är kärleksfulla och givmilda, dem bråkar inte med andra hundar. Dessutom ska man inte kastrera en valp !!! Man skall inte kastrera över huvudtaget om man inte har haft problem med detta ett tag.
Gör det bara om du märker att han blir väldigt jobbig när han blir äldre. Kram
Tycker verkligen inte att du ska göra det, såvida su inte får stora problem med honom i fritiden. Har en schäferhane på fem år som är okastrerad, och har aldrig haft det minsta lilla problem, han har aldrig rymt iväg, eller blivit ”galen” av en löpande tik, eller ens försökt para sig. Men det varierar ju från olika hundar, men med bra disciplin tror jag inte att du ska få något problem med honom okastrerad. Dessutomm har man ju hört och märkt att många hundar tappar sin personlighet och bara blir tråkiga matvrak, etc.
Märker du inga tendenser till att han är arg eller stirrig mot andra hundar finns ingen anledning till att kastrera honom. Min chihuauha är 2½ år och har blivit tillsagd från början att han inte får jucka på gosedjur m.m. Han har aldrig gjort det igen. Det handlar om uppfostran! Med kastrering kan mycket av hundens personlighet rubbas (inte säkert men det finns en risk). Han är för ung för det och gör det bara om du får problem med honom.
världens finaste hund, en liten korvis!