När Odd och jag åt frukost imorse så kom vi in på att jag åker till New York nästa vecka, i sin tur kom vi in på det här med uttal. När man ska presentera sig utomlands så tycker jag att man uttalar sitt namn mer amerikanskt medan Odd säger att det ”är larvigt, man heter ju det man heter”. Och sedan sa han ”Bella du säger ju inte ditt namn på skånska bara för att du är i Skåne” .. Vem tycker ni har rätt?!
.. Frukosten på Görvälns är helt fantastisk. Speciellt deras egna müsli!
Håller med Odd till 100%.
Hur uttalar man Odd? Är det hårt eller mjukt o? om det är hårt o blir det ju odd som i udda/konstig på engelska.
Hahah bäst!
+1
I övrigt får jag nog säga att Odd har en poäng, det är larvigt att göra om sitt namn, men samtidigt gör jag nog det själv för att slippa stå och förtydliga 3-4 gånger när de inte förstår vad det är jag heter…
Precis. Det är många som bara hör ett ljud när man presenterar sig på sitt eget språk och det gör att det är svårare att komma ihåg namnet. Och det vet man ju själv hur pinsamt det är att glömma någons namn!
Det är även lättare för personer att få ens namn rätt i skrift när de tydligt förstått vilket namn det är jag har. Efteråt när man ”kodat” in namnet på nya kontakter så frågar de ofta ”how do you say it in swedish?” och så blir det en kul grej med sitta och träna svenskt uttal.
Kan ju bero på att man inte heller pratar skånska när man är nere i Skåne? Är man däremot i ett engelsktalande land så pratar man ju troligtvis engelska = man uttalar sitt namn på ett mer engelskt/amerikanskt sätt.
Tänkte precis på samma sak:) Egentligen ganska självklart, man följer bara med i resten av språkets melodi när man uttalar sig namn
mitt namn är svårt att säga för de som inte pratar svenska. i början när jag precis flyttat till usa presenterade jag mig som man säger i sverige men alla repeterade mitt namn på ”amerikanska” för att försäkra sig om att de hade hört rätt eller nåt så till slut blev jag trött på det och presenterade mig istället på ”amerikanskt” sätt och slapp upprepningar och frågor…
Håller med dig. Jag har också bott i USA i två år, till en början uttalade jag Malin precis som vi gör på svenska men efter ett tag började jag uttala det på amerikanska då amerikanarna aldrig lyckades uttala Malin på svenska och då man slapp sätta så mycket fokus på mitt ”svåruttalade namn” och istället kan fokusera på det man vill prata om!
Jag har bott i England i manga ar, och jag presenterar mig alltid med mitt Svenska namn. Det ar det jag ar dopt till, men jag forvantar mig inte att folk ska uttala det som pa svenska. Dock ar jag noga med att folk sager Sara (Saaraa) och inte Sarah!
Man uttalar sitt eget namn på sitt modersmål.Språkregel.
Det är troligtvis därför som kinesiska turistguider har engelska alias som Tom, Mary, Peter och Kate t ex.
Fast NEJ ! Klart jag inte sager Sofie pa svenska utan uttalar det engelskt . Annars later det ju helt fel . Sa man sager Sophie som ar samma som Sofie . Efter mer an 3 ar utomlands sa vet jag det iaf, haha
Bra Lina!
Jag håller med Odd, men jag vet att det blir lätt en vana att uttala namnet just på ett amerikanskt sätt för att man är där.
Jag uttalar alltid mitt namn på svenska
Hur annorlunda uttalas Nina på engelska? Det är ju samma!
Jag använder absolut engelska uttal, jennifer blir då djennifer, sålänge inte namnet ändras helt (som kineser gör, de heter typ chin cho och presenterar sig som thomas).
Av vad jag märkt uttalas ”Nina” med ett väldigt kort ”i” i engelskan, i svenskan lägger man mer betoning vid ”i”:et
Ja det måste ju bli lite konstigt för Odd att presentera dig i Engelsktalande länder… Hello there I’m Odd… Hihi
”sig” menade jag, inte ”dig”
Ha ha ha… Ja, för Odd betyder ju konstigt i USA o England. Men jag vet ju at ni svenskar brukar att ha två el. tre namn…
Jag bor i england och skulle aldrig saga mitt namn pa svenska! det blir bara forvirring och jobbigt for andra, du har ratt!!:)
Precis !
Håller med Odd! Det är precis som att man inte ändrar på ens stadsdels namn etc.
Varför säger man då Gothenburg exempelvis om man inte ska anpassa namnet till det språk man talar? Är inte det samma sak, namn som namn liksom? Kina heter ju inte Kina i Kina
Man säger inte Gothenburg längre. De har bestämt att Göteborg heter Göteborg och inget annat, vi ska inte ha en engelsk verson på stadens namn. Därför skriver de alltid Göteborg numera.
Nej, men Sverige heter inte ‘Sverige’ för de andra länderna! Sweden, Suede osv.
Vi har ju också ändrat andra länders namn för att vi ska kunna säga det lättare. Förstår inte riktigt var du fick ifrån att ”Det är precis som att man inte ändrar på ens stadsdels namn etc.” Det är precis så det är!
Förretsen Odd, kommenterar många ditt namn när du presenterar dig i andra länder?
Måste vara ganska kul att ha ett annorlunda namn, kan lätt bli en hel konversation av bara det, haha 
För mig hade det känts mest naturligt att säga mitt namn på svenska eftersom, som Odd säger, ”det är det jag heter”. En amerikansk Jennifer uttalar ju inte sitt namn på Svenska bara för att hon är i Sverige. Faktum är att jag nog aldrig har hört någon från utlandet i Sverige ändra på uttalet av dess namn.
Fel! Jag heter jennifer och på engelska uttalas det djennifer. Så det finns visst på både svenska och engelska. Sen har min kompis en fransk kille som heter henri och han övar in sitt svenska namn henrik (även om jag tycker han kan säga henri för det blir ju ett helt nytt nam).
…det var ju inte precis det hon sade? Läs om, läs rätt. Hon säger att hon inte hört någon ”Djennifer” uttala sitt namn ”Jennifer” bara för att hon för tillfället befunnit sig i Sverige. Den amerikanska/engelska Jennifer blir inte en ”Jennifer” bara för att hon är i Sverige, så varför skall en svensk Jennifer bli en amerikansk/engelsk ”Djennifer”?
Jennifer, läs igen.
You have to say it in English/ American! Or give yourself a nickname. A Swedish friend of mine is called Bengt, but calls himself ”Ben” in all non Swedish speaking countries. How silly to say your name in Swedish when you speak another language! Most cities have English names even if they are called something else in the local lanaguage. I would never say Göteborg to my friends in England as it’s called Gothenburg.
So if you are in Sweden, you say your name in Swedish?
Lagg ner ! Du kan ju stanna i sverige da om du inte kan andra ditt namn for det ar sa jobbigt eller ? lol
Precis, marks tydligt vem som bor utomlands och vem som inte gor det!
Då kan ju de från andra länder låta bli att åka till Sverige också då om de inte kan ändra på sina namn. Om vi nu ska resonera så…
Det hänger inte på vilket land man befinner sig i, utan vilket språk man pratar.
En amerikan säger inte sitt namn på svenska i Sverige, för amerikanen pratar antagligen engelska och inte svenska?
haha, tack sofia!!! det är ju sjävklart att man anpassar sig efter språket?? jag förstår inte vad det är som är så svårt att förstå
Du har absolut rätt!!! Jag uttalar alltid mitt namn mer internationellt när jag är utomlands, och det handlar absolut inte om att det skulle ”låta” bättre, utan just bara för att människor ska kunna förstå. Man pratar ju inte svenska i USA bara för det är vårat modersmål, varför ska man då uttala namnet mer ”svenskt”, löjligt!
Klart man ska anpassa sig efter landet man är i och uttala sitt namn så de förstår en. Man kan ju inte automatiskt förvänta sig att alla ska kunna uttala sigg namn, då kan man göra det lättare för dem och ge en kort anpassning, precis som alla svenskar vill att alla invandrare HÄR ska anpassa sig efter landet ska alla svennebananer anpassa sig efter andra länder.
Det är ju bara logik.
Du har rätt Isabella!
Men skånska är ju ändå svenska haha, sen beror det ju på hur man själv pratar vissa gillar att prata med brittiska(?) och andra pratar vanligt (normalt enligt mig haha)
Skånska = svenska? Sorry alltså jag bor i mellersta sverige och fattar knappt ett jota av skånskan. Värst är nog den där grötiga som närmast låter som danska. Sorry alltså skånksa är nog halv svenskt haha
Håller nog med dig Bella!
(Och är man i Skåne tillräckligt länge börjar man sakta men säkert att få lite skånskt uttal i sin dialekt också – iaf jag)
Det låter så jävla töntigt när folk förvränger sitt namn när de pratar engelska. Det är som det klippet när Regina Lund läser upp sin bok och uttalar sitt namn så konstigt. Man skrattar ju åt det. Har även vart med kompisar utomlands som presenterar sig på de märkligaste sätt. Korrekt är att presentera sig på det språk man är döpt.
Sen är mitt namn mycket finare på svenska än engelska så jag är definitivt inte intresserad av att få det amerikaniserat eller liknande
Det beror ju på vad man heter. Det känns lite löjligt att uttala ett internationellt namn på svenska när man lika gärna kan anpassa det till där man är. Jag har ett namn med en fransk stavning och därför säger jag det med fransk accent, känns naturligt. Hade jag däremot hetat Kajsa hade jag kanske uttalat det som det låter på svenska. Fast fransmännen fattar ju inte om man inte uttalar det som det stavas för dem, haha
När min kompis Linnea beställer kaffe på Starbucks kommer hon ut med en mugg som det står ”Lynja” på, typ..
Haha va kul! Jag har samma problem, bor själv i Istanbul, Turkiet och på mitt starbuckskaffe står det oftast ”Milan”, haha. Finns inget liknande turkiskt namn så att jag kan anpassa mig. När dom väl har ”lärt sig” blir uttalet ”ma-linn”, istället för svenskversionen ”maalin” – men jag fattar ju att det är mig som pratar om, så då spelar de inte så stor roll
Jeg syns at Odd har rett.Mår jeg er i Sverige kaller alle mig for Karolin. Det er jo ikke det jeg heter. Jeg heter karolinE. Hehe!
Mina kusiner i Norge heter Anette och Kristine och dom uttalar det som du gör, AnettE och KristinE. Men i Sverige så uttalar man det Anett och Kristin
Jag är en tvåspråkig tjej från Finland och jag heter Jasmine i andra namn, men namnet uttalas på finska, så jag heter INTE ”Schasmiin”, utan JasminE (dvs. det börjar med ett J, I:et är kort och E uttalas på slutet), och varenda gåg någon uttalar mitt andra namn fel så säger jag till direkt. Hur man sen uttalar mitt tilltalsnamn ”Laura” så har jag ingen skillnad, men mellannamnet är jag noggrant med!
Jeg har et internasjonalt navn og jeg må innrømme at jeg uttaler det på engelsk spesielt når jeg er i USA og England, og det er egentlig veldig teit og jeg innser at jeg bør slutte med det, for jeg er jo egentlig enig med Odd.. men det skjer bare automatisk!
har haft samma diskussion med mina vänner.. jag tycker att det är helt ok att jag som heter sara säger ”sarah” i usa eftersom de lättare ska förstå (och jag dem om de skulle kalla på mig), det är väl det det handlar om, att vi människor ska förstå varandra så vi kan kommunicera på samma plan?
Jag tycker att du har ratt, jag pluggar i Skottland och om jag presenterar mig pa svenska sa forstar folk inte vad jag heter, eller sa upprepar det bara med en brittisk eller amerikans accent. Det finns ju ocksa namn som funkar battre/samre utomlands. Odd later val nastan likadant sa det ar ju latt for honom att saga=)
Är jag hos min släkt i Frankrike så uttalar jag mitt namn, Madeleine, som dom gör, ungefär [Madlen] istället för [Madelén]. När jag träffade min svägerskas kille för första gången som är amerikan så fattade han först inte vad jag hette när jag uttalade mitt namn på svenska, så jag var tvungen att säga det med amerikanskt uttal för att han skulle förstå vad jag hette
Så jag tror att det ibland kan vara bra att uttala sitt namn som dom gör i sitt land om man har ett längre namn eller så. Men Bella är ju inte direkt svårt att höra på amerikanska.
Prinsessan Madeleine brukar kallas ”Mad Elaine” på engelska.
Visst ska man ”översätta” namn om de blir lustiga då. Förnamnet Knut blir ”nut” på engelska och det är ju extra roligt!
I USA är det nog enklast att Isabella kallar sig ”Lowengrip” eftersom det svenska, långa ö-ljudet är speciellt och förvirrande för utlänningar.
”O with two pricks” är dock alltid kul att prata om på småtimmarna men jag tror inte att Isabella bör blanda in detta när hon presenterar sig.
Ja, om du talat om ”O with two PRICKS” förstår jag verkligen att det blivit lustigt…
Pricks? HAHAHAH! Du menar ”dots” eller?
HAHAHA jag tror jag dör!!
Du har rätt, Bella! Jag uttalat alltid mitt namn på engelska, om det är engelska jag pratar. Det kan bero mycket på att min mamma var noga med att förklara att jag stavar mitt namn med ett H på slutet eftersom hon ville att det skulle fungera internationellt. Dessutom blir det bara jobbigt för de engelsktalande människorna om man uttalar sitt namn på svenska och de inte förstår.
Kram!
Jag bor i England men uttalar oftast mitt namn på ett mer engelsk sätt. Flera av mina jobbarkompisar kommer från Norge, Finland och Sverige och uttalar också sina namn på engelskt vis, därför att det skapar minst förvirring!
Angående kommentarerna om Odd’s namn, Odd är ju även ett engelskt namn så folk kommer inte tro att han är ‘odd’ på grund av det. Precis som en tjej med namnet Fanny vilket betyder något helt annat på engelsk slang.
haha jag gör precis som du.. men han har fan en poäng!
Han har rätt, rent språkligt (säger blivande svenskläraren). Däremot gör jag som du: Jag uttalar mitt svennejulia som Julia Roberts-julia. För det ligger så konstigt i munnen att byta uttal mitt i en engelsk mening liksom.
Man kan ju inte jamfora dialekter och sprak pa det viset, det blir ju inte samma sak. Att man sager sitt namn pa Engelska ar ju for att man for tillfallet pratar engelska, medans om man ar i skane sa pratar man ju inte skanska bara for det. For de engelsksprakiga blir det ju ocksa lattare att faktiskt forsta vad det ar du sager att ditt namn ar.
Hur har det gatt med din utredning, btw?
Ändrar alltid mitt uttal på mitt namn när jag börjar snacka engelska. Det blir lättare på så vis
jag säger automatiskt mitt namn mer amerikanskt oavsett om det är i grekland eller usa jag befinner mig, dumt men så är det.
Ja, Odd, man heter det man heter. Men har du tänkt på namnets ursprung? Jenna tex är Engelskt och borde det inte då uttalas då på just engelska? (I Sverige använder jag svenskt uttal för det är det jag lärt mig sen jag var liten, men ”korrekt” uttal skulle vara ett engelskt.) Isabella har spanskt ursprung så jag tycker Bella gör helt rätt i att ändra uttalet på namnet när hon åker utomlands. Däremot om namnet har svenskt ursprung, ja, då uttalar man på svenska. OCH hur gör tex araber när dem är i Sverige? Uttalar inte dem sina namn på svenska för att VI ska förstå? Och hur uttalar du själv deras namn? Att ändra uttalet på sitt namn när man är utomlands gör det lättare för att minnas det.
han har rätt!
Jag har just flyttat tillbaka till USA, och jag uttalar alltid mitt namn på engelska eftersom det är ett så pass internationellt gångbart namn att det blir konstigt annars. Dessutom är det svårt att ställa om sig att säga bara ett ord på svenska och resten på engelska.
Man får ta seden dit man kommer! Mitt namn (Felicia) funkar med svenskt uttal t.ex i Frankrike där jag har bott länge medan mina engelska kompisar brukar kalla mig antingen Felicha eller FeliciA (som Felicity fast med a på slutet). Kompisar från Latinamerika kallar mig dock Felicia (nästan svenskt uttal). Lite krångligt men jag brukar tänka på vart personen är från som jag ska presentera mig för mest för att undvika krångel. Gör som du tycker blir bäst! Isabella är ett ganska enkelt namn som funkar på alla språk nästan oberoende av uttal.
Odd har rätt.
Haha ja som sagt måste det vara väldigt roligt när Odd presenterar sig i engelsktalande länder…
Jag själv har haft det problematiskt med att säga mitt namn Malin på engelska. Har bott både i London och Australien och ska jag säga mitt namn mer engelskt tror folk att jag säger ”Marlin” varpå dom upprepar ”Like the fish haha?” eftersom att marlin är en fisk… Brukar hitta på ett namn annars. Typ att jag heter Jane så slipper folk undra.
Jobbigt för Odd att presentera sig utomlands
Jag håller med dig Isabella. Man anpassar ju sig, så att det blir lättare för dem att förstå. Så jag håller med dig till 10000 %. Dock har Odd en poäng.. Men jag står fast vid min åsikt! Kram
Er helt enig med Odd.
Hola,
Jag brukar uttala det på det sätt de uttalar det där jag befinner mig. Annars tycker folk det är svårare att förstå. Ändå har jag ett lätt namn som Marina men det uttalas ju helt olika på t.ex. svenska, spanska, engelska och finska ifall man jämför.
Spanjorerna har en ful ovana och det är att de ”döper om” folk som har namn de inte är vana vid (inte i mitt fall dock då mitt namn är latinskt) till den spanska varianten. T.ex. Carl-Gustav blir Carlos-Gustavo. Marc blir Marcos osv. Ibland liknar det ”nya” namnet inte alls det riktiga namnet.
Jag håller med Odd!
håller med dig!
dels för att dem man pratar med ska uppfatta ens namn snabbare och bättre, men dels så tycker jag bara de låter så himla ‘språkligt konstigt’, eller vad man nu ska kalla de, att byta från att prata engelska och sen svenska. Som i ‘Hello, I’m Fridah’; bara de att uttala den meningen med svenskt namn får mig att rysa, haha 
Det är ju lätt för de som har ett namn som går att uttala på engelska. Jag har ingen aning om hur man ens uttalar mitt namn på engelska, Mikaela liksom. Det visste inte min engelskalärare heller…
”Majkeila”/”Majkejla” brukar vara ett alternativ. Men det är ju onödigt. Ditt namn är ju Mikaela. Vem är ”Majkeila”?
Jag blev kallad mikäjla i England
Det är bara är hänvisa till Dr. Quinn aka Dr. Mike aka Michaela Quinn, medicine woman!
Jag håller nog mest med Odd här! Fast det brukar trots allt bli någon slags uttalsförändring efter att jag försökt göra mig förstådd en tre-fyra gånger.
Men Elin låter ganska dumt överlag att säga med engelsk dialekt så jag kör helst på den svenska! 
Håller med dig Bella. Tycker bara det är pinsamt om man uttalar sitt namn i svensk anda. Nä pratar man engelska så ska det va engelskt uttal.
Tycker det beror på vilket namn man har.
Om jag hade hetat Björn, Sara eller Agnes hade jag sagt det med svenskt uttal. Men om jag hetat Tyra, Sofia eller Olivia hade jag sagt det med engelskt uttal.
ODD!!!
Have fun!
Jag var mitt i tonåren och min bästa kompis hade amerikanare på besök. När jag skulle fram och hälsa säger min kompis ”This is Lajsa”…. som om i:et i Lisa skulle utalas som i:et i jag (dvs ”I”). Jag tror det kan bli väldigt fel om man börja uttala sitt namn annorlunda på olika språk. Hur uttalar du ditt namn på franska? Nu vet nog de flesta att Lisa uttalas densamma på alla språk, det som kan skilja är dialekten. Dialekten tycker jag inte du ska ändra på. Säg det på den dialekten du är bekväm med! Om det är brittisk engelska så kör på det!! MEN Amerikanare brukar faktiskt vara väldigt förlåtande.. Ifall du skulle, istället för Isabella, presentera dig som Ajsabelle så kommer de med största sannolikhet le glatt mot dig och hälsa vänligt tillbaka
..testa presentera dig olika varje gång! Se vad som funkar för dig =)
Odd!
Vill också lägga till:
Odd blir ett riktigt schysst namn att använda utomlands! Många som tycks ha kommenterat motsatsen. Men det kan alltid bli en bra ice-breaker =) Tycker inte alls det är konstigt
^^,
Odd har rätt.
Beror ju givetvis på vad du heter… Vissa namn går ju inte att säga på andra språk… Och om du är i ett engelsktalande land och du själv talar engelska så blir det ju lite märkligt om du säger ditt namn på svenska, speciellt om det är ett ”internationellt” namn som är ”vanligt” och gångbart i just det land som du befinner dig i.
Så om ni är i Danmark uttalar ni era namn på danska osv.?
Självklart! I alla fall om jag pratar med danskar, för då pratar jag danska. En del har redan kommenterat att det låter märkligt att slänga in ett ord på svenska mitt i ett annat språk, och jag håller med. Jag tycker att det låter konstigt, och dessutom tycker jag det är bekvämare att uttala sitt namn på det språk man använder, för då flyter talet på bättre. Pratar jag med svenskar, finlandssvenskar eller norrmän i Danmark så säger jag mitt namn på svenska eftersom jag pratar svenska med dessa nationaliteter. Jag uttalar mitt namn på franska när jag pratar franska och på engelska när jag pratar engelska. För mig är det inte platsen jag befinner mig på som avgör hur jag väljer att uttala mitt namn, utan vilket språk jag för tillfället talar.
…men det är ju inte precis ett ”ord” man slänger in på svenska…det är ett NAMN. Du har getts (tagit ifall du bytt namn själv osv.) ett speciellt namn, vilket är meningen att uttalas på ett visst sätt. Det handlar ju inte bara om uppradade bokstäver. Ingen döps/namnges/kallas ”sitt” namn på alla möjliga olika sätt för att passa i alla språkliga sammanhang, utan ett speciellt sätt väljs ju. Ta t.ex. ”Emely” – det kan uttalas Emely, Emeli, Emelie, Emmely, Emmeli, Emelié osv. men inte blir alla varianterna personens namn för det!
I slutändan är det ju upp till en själv hur man vill uttala sitt namn och hur man vill att andra ska uttala det. Det beror ju lite på namn också. Kan hålla med dig om ditt exempel med Emely som rent av kan bli ett annat namn om man ändrar uttalet. Men Andrea blir inte ett annat namn om jag uttalar det med tungrots-r istället för tungspets-r eller med med lång vokal istället för kort. Jag identifierar mig lika mycket med ”alla” mina namn och så länge jag respekterar hur andra personer vill att jag ska uttala deras namn så får väl jag ha hur många varianter av mitt namn som jag vill? För mig är mitt namn detsamma oavsett uttal, precis som att lakrits är samma godis oavsett om du uttalar det med kort eller långt a.
Fast engelska är ju ett språk och skånska en dialekt, så jag tycker inte det går att jämföra!
hahaha jag hatar att uttala mitt namn på engelska.. men han har ju en poäng faktiskt!
Absolut, man heter ju det man heter.
MEN, efter ett tag blir man rätt trött på att rätta folk. Så här i England heter jag numera Carolajn, förutom en person som säger ”Carolyn” vilket låter helt fel. Fast är mer likt svenska så vet inte varför jag tycker det låter fel…
Ibland så frågar folk hur mitt namn EGENTLIGEN uttalas och då säger jag ju Caroline. Men det blir svårare för folk här.
Odd kanske inte tänker på det, eftersom hans namn (antar jag) uttalas likadant ivf.
Huvudsaken tycker jag är att man förstår vem de menar. Och att man inte behöver upprepa sitt namn 5ggr när man presenterar sig.
Dessutom om man tittar på historiska personers namn, inklusive sådana som vi inte vet riktigt hur deras namn för vi har enbart sett det skrivet, så uttalas de olika i olika länder numera också. Jesus t ex.
”Man uttalar sitt namn som på sitt eget språk, språkregel”, gud så töntigt who gives a crap? Om jag åker utomlands anpassar jag mig efter språket och uttalar mitt namn som dom gör där (eller på engelska alltså), dom säger ändå mitt namn med engelskt uttal i slutändan ändå. Konstig diskussion men sluta va så tråkigt svenska! Just saying
Hahaha. Isabella uttalas samma på skånska.
?
Undra vilka fördomar ni har om oss här ner
Men för att återgå till ämnet, skånska är en dialekt och inte ett språk, är det då riktigt jämförbart? Nja, inte enligt min mening. Jag håller med Bella.
Uttaler baade fornavn og etternavn med engelsk uttale, om man har et veldig spesielt navn kan det skape unoedvendig forvirring aa uttale det paa norsk/svensk…:)
Jag håller med Odd. Visst det finns många som uttalar så krångligt och det låter fult. Och om man skulle vara i USA eller snacka med en amerikan så låter det nästan som att den personen vill va eller ska ska härma en amerikan.
Under de tre åren jag bott i England har jag hört alla möjliga sorters uttal på mitt namn, allt från Sofaja till Sooooofia. Jag presenterar mig alltid som Sofia med engelskt uttal men mina engelska vänner och pojkvän kallar mig bara Sophie eller Soph. Förutom när killen är arg, då är det äkta svenskt SOFIA som gäller.
Innan jag flyttade till london reste jag omkring i ett halvår och kunde presentera mig som Karen för enkelhetens skull. Men så när jag flyttade dit så kände jag att jag en ganska stor del av mig satt i mitt namn, jag ville ju inte heta något annat. Så jag presenterade mig alltid som Karin. Jag rättade aldrig någon som sade fel men om någon frågade var jag noga med att säga att nej, jag heter inte Karen. Vissa lärde sig aldrig men för de allra flesta nära vänner fick jag vara Karin och inte Karen som är någon annan person som jag inte vet vem hon är.
Tycker du har rätt, man anpassar sig efter landet där man är!
They have great breakfast there and they have extremly comfy beds.
Det är klart att man uttalar sitt namn annorlunda när man är i ett annat land, och skånska är svenska så varför skulle man uttala det annorlunda då?!?!
Håller med Bella
Skånska är en dialekt, Engelska är ett språk 
haha!
Ungefär som bert-åke hur blir det på engleska? bört eller?
För att inte tala om rachel jättesnyggt medan rakel inte alls låter lika sexigt!
Det är alltid så mycket kommentarer om skånska, att ingen förstår osv. Nä kanske inte alla förstår men tror inte alla förstår en riktigt norrlänning alltid heller!! Det är alltid ett jävla tjat om att Skåne är halvdanskt. Nu är det svensk, så det är bara att inse och kanske försöka förstå istället för att klanka ner!!
Håller med! Så otroligt uttjatat, dessutom är dialekterna i skåne så olika! Alla pratar inte sådär grötigt, som de flesta verkar tro.. Som lundensare har jag tex rullande r. Tycker inte ens danska låter i närheten till ”skånska”.
Jag håller med Bella, uttalar nog mit namn enligt det språk jag talar. Är finlandssvensk och när jag talar svenska presenterar jag mig som Camila, på finska blir det mer Camila.
jag engelskar alltid till mitt namn i engelskspråkiga länder eftersom det är enklare än att hålla på att lära alla osvenskar våran svenska melodi- helt seriöst tror jag inte det finns en enda osvensk som klarar av att säga ”matilda” ”emilia” ”sandra” eller ”joakim” på svenska. efter att ha jobbat sex månader på USAsk mark med ett team bestående av diverse europeer och asiater samt nordamerikaner så har jag den orubbbara åsikten namn ska uttalas så enkelt som möjligt.
Bosatt i Finland och har ett namn som uttalas på olika sätt på finska och svenska. I mitt jobb har jag lärt mig lyssna till MariJa, men de heter jag ju inte, utan precenterar mig som Maria (alltså bara med i, inte ij som det blir på finska)
Det är knepigt om å ä och ö är med för då går det ju bara inte. T ex Björn. Har irländska kompisar som har namnen David och Sarah. Hur många i Sverige tror ni uttalar namnen rätt? Så jag tror man får anpassa sig där man bor även om jag tycker ott Odd i sig har rätt. Säger jag som har ett namn som går att anpassa sig till alla länder utan problem.
Jag håller med Odd!
Jag säger alltid mitt namn på svenska, eftersom det är det som jag heter. Dock är det aldrig någon som har någonsin fått det rätt när jag hälsar på någon som inte pratar svenska. Så brukar isf säga mitt smeknamn Tess, det brukar bli lite lättare
Men sen att jämföra med skånskan håller jag inte med om, då det är en dialekt, inte ett språk vare sig andra tycker annat
odd har rätt!!! annars blir man ju som gunilla persson i svenska hollywoodfruar
Skånska är inget annat språk? Smart sagt……
Intressant diskussion faktiskt. Själv presenterar jag mig med svenskt uttal men kan förenkla det om det märks att den jag pratar med har svårt att höra/upprepa det jag säger. Skulle dock inte rätta någon om de skulle uttala det mer på sitt språk.
Men om man vänder på det då? Jag utgår ifran att personer som presenterar sig för mig gör det på sitt språk, och jag tycker också att det känns viktigt att försöka uttala namnet som det ursprungligen är tänkt, vare sig det är ett annat språk, betoning eller stavning. Kanske det är bra bara därför att uttala sitt namn på sitt eget sätt för att ge folk den chansen?
Så, Odd
Jag brukar presentera mig som jag gör på svenska, som någon tidigare sa så säger ju inte folk från andra länder sina namn på svenska så varför ska vi ändra oss efter engelskan?
Hade en engelskalärare från Wales som hette Simon men alla sa Sajmon till honom, hade låtit lite knäppt att kalla honom för Simon som vi säger i Sverige.
Jag brukar variera lite. Senast när jag presenterade mig för en engelsktalande så uttalade jag mitt namn på svenska.
– ”Andrea?” upprepade han med engelskt uttal.
– ”That’s right” svarade jag.
– ”Oh, okay. Sorry, I can’t pronounce it as beautiful as you do with your exotic accent” svarade han leende.
Man använder nog en amerikansk accent per automatik, men jag håller med Odd att man ska uttala sitt namn som det låter hemma. Inte anpassar amerikanare sitt namn efter det svenska språket när de kommer till sverige? ;P
Kanske för att amerikanare inte byter språk när de kommer till Sverige?
Jag uttalar mitt namn på svenska, för det är ju mitt NAMN och ingen vanlig glosa. Att utlänningar inte uttalar det exakt rätt är ett mindre problem för mig, men jag upprepar det gärna på svenska om någon har svårt att höra första gången.
Jag anstränger mig alltid att uttala utländska vänners namn så nära deras eget uttal som möjligt, även om det kan kännas avigt i början. Det uppskattas oftast väldigt mycket och jag har även fått lite insyn i hur man uttalar bl.a. albanska, tjeckiska och polska namn. (Svenska sportkommentatorer är inte alltid på rätt spår, om man säger så…)
Jag tycker det är lättare att uttala sitt namn på det andra språket, speciellt om det namnet har ett etablerat uttal på det språket också – det är ju ändå samma namn. Det flyter ju bättre också och är lättare för lokalbefolkningen att säga och komma ihåg. Så på engelska har jag alltid hetat Tiger som man skulle säga på engelska. När jag pluggade spanska och franska hade jag dock det extra valet mellan att bara uttala ”Tiger” med spanskt/franskt uttal eller att använda det spanska/franska ordet för djuret tiger, alltså Tigre… men det kändes så töntigt att översätta det så jag ändrade bara uttalet på Tiger.
Att uttala mitt namn på engelska låter så oerhört töntigt, uttalas det på svenska låter det som ett utländskt namn och bara för det tror personer att man är utländskt (visst, namnet är från en annan kontinent men jag är svensk). Kanske borde uttala det med en indisk accent. My name is…
Gandira
Skåningar som flyttar till Stockholm brukar bli av med sitt talfel, och diftonger ganska fort.
Talfel är då man säger ett ord fel. Ta t.ex ordet talfel. Vissa uttalar det med två l, alltså tallfel. Det är ett TALFEL
Vad sjukt! För någon vecka sedan skymtade jag dig på Tylösands hotell när jag bodde där, och nu skall du till New York nästa vecka, vilket jag också ska. Visst är sannolikheten mindre att jag får en skymt av dig där, med tanke på storleken. Kalas iallafall! Hoppas att du får en fantastisk resa!
Håller med Bella! Mest för enkelhetens skull, annars är det få som fattar. Men också för att om man har ett namn som går att uttala snyggt på engelska när man är i USA tycker jag man ska ta chansen! Dessutom gör jag så ibland i Sverige också. Försök bo med ett gäng stockholmare och behåll ditt norrländska uttal på t.ex. namnet Johanna. Omöjligt!
Hej! Vad fint ni hadde det! Super härliga rum! Sött med ljusrosa! Jag har alltid haft en musikalisk röst som tar efter den dialekten där jag är+ att jag älskar engelska så det blir nog lite mer amerikanskt då mitt riktiga namn även är ett vanligt amerikanskt namn. Men det blev lite fel i Usa när jag var där och pluggade för istället för att skriva och uttala /kalla mig mitt vanliga namn så hadde dom förkortat det och alla gick å kallade mig den versionen, som ett smeknamn typ fast i Usa kan endel välja sin förkortning som tilltalsnamn, hmmm, knasigt det där. Och häromdagen när jag råkade ta upp lite dialekt stockholmska sa en av mina vänners killar att jag säkert ändrade dialekt pga jag anpassar mig och vill passa in, men det håller jag inte alls med om att det stämmer. Jag har öra för toner och dialekter är kul helt enkelt=)
Håller med dig Bella 100%
Jag tycker det beror lite på vad man heter och hur det låter när man uttalar det på ett annat språk än svenska. Simona med spansk betoning låter helt okej, Simona med engelsk betoning låter mindre bra. Så kort sagt kan man väl få göra som man vill. Jag brukar betona lite som jag känner för
Jag håller med Odd
…btw, är möljligtvis Odd halvnorsk? Min morfar var norsk, han hette Odd. Tror det är ett norskt namn:)
Haha, när jag ska presentera mig på engelska försöker jag försvenska mitt namn så mycket som möjligt, haha! Verkligen ”översvenska” uttalet … Anledningen? Jag heter Mie, uttalas Mi och det blir verkligen som ”me” på engelska, alltså ”jag”. haha. Så det blir typ som att jag frågar om de verkligen undrar vad jag heter. Folk har ganska roligt åt det ibland
Hahaha! Mycket roligt, det är klart att Odd är av den åsikten, han heter ju Konstig på engelska!! Vilket gott skratt jag fick mig nu. Tack för det, bara med kärlek såklart, du är grym Bella! ”Hi, I am Odd”. Lol.
Jag har bott utomlands i snart 10 ar och sjalvklart tar man seden dit man kommer. De som inte gor det framstar som bonnlurkar och Skane ar inte utomlands – Gud sa lojligt!
Testa sjalv att saga en mening pa engelska och sedan ditt namn med svenskt uttal….
Och hur gör jag som heter Åsa?
I USA och andra länder så vill de gärna att man säger sitt namn så sitt modersmål eftersom de vill höra hur namnen uttalas så att de själva kan säga så.
Nu kanske jag är tråkigt, men måste någon ha rätt? Vissa namn är ju förståeliga även om man säger dom med svenskt uttal. Mitt namn, Tove, går ju inte att säga på svenska, då hör man inte vad jag heter. Jag brukar säga To-we (alltså To som i Towing, och We som i engelskans oss). En del kallar mig Toby, men det spelar ingen roll tycker jag.
Sen har jag märkt att många brukar fråga just hur man uttalar det på svenska.
I definitely agree with you Isabella. It’s the most polite thing to do, people do not have a chance to understand or pronounce the name correct if you say it with fx a swedish accent. My Swedish friend Alexandra always says her name in Swedish when she’s speaking English to people, and they have to ask her to repeat her name about 3-4 times before they figure out what it is. We can’t expect foreigners to understand our Scandinavian pronunciation. Haha.
Safe trip!
Xo Terese from Denmark.
Jag håller egentligen med Odd… men jag uttalar mitt namn på engelska oftast ändå om jag talar engelska bara för att jag snubblar på orden annars om jag sa prata engelska men säga mitt namn på svenska. Jag hänger liksom inte med i melodibytet annars och så låter det bara knas.