Det är ett val du gör

Jag kunde valt att ha dåligt samvete idag när jag åt semlan, när jag tog extra mycket sylt på min gröt imorse eller när jag åt som dom sista bitarna av chokladen nyss till mitt kvällsté. Jag kunde valt att sitta här nu med ångest och fundera på att göra mängder av situps eller bestämma mig själv för att "imorgon ska jag äta supernyttigt och väldigt lite"

Men jag har lovat mig själv att aldrig tänka så mer. Jag ska aldrig spendera en sekund mer av att få ångest av goda saker som jag egentligen tycker är njutning. Ett liv med att ångra allt man äter är inget roligt liv. Det finns en anledning till varför choklad. godis och Ben&Jerrys är så himla gott. Livsnjutning! Och då ska det inte kopplas ihop med ångest.

Jag går inte upp tio kilo för att jag äter en semla då och då, eller för att jag tar den där godisbiten när jag är sugen. Det blir ingen stor förändring vilket väldigt många tror. Därför är den där ångesten så otroligt onödig. Jag gjorde ett val , ett val som ni alla som läser också kan göra och det är att uppskatta livet mer och börja njuta istället att ha ångest. Jag säger det igen, det är inte värt det! Så sluta med det. Gör upp ett avtal med dig själv att sluta ångra och få ångest, det går om du vill. Jag lovar!

278 reaktion pÃ¥ “Det är ett val du gör”

  1. Att få dåligt samvete/ångest efter att man har ätit något onyttigt är inget val man gör. Det kommer oavsett om man vill det eller inte. �r man övertygad om att man går upp flera kilon av en semla/en chokladbit eller vad det nu må vara så mår man jättedåligt av att äta det. Och då är det bäst att låta bli för att inte må dåligt.

    Men om du kan "välja bort" dåligt samvete ska du vara glad för det!

    Svara ↓

  3. Jag visste vell att du oxå hade vart inne i den där perioden, och dte var darför som du nu när du är frisk är så mycket emot det? har jag rätt..? Det var pressen med bla bloggen som var en prsak till det va?

    Svara ↓

  5. hahaha, om det vore så enkelt skulle det nog inte finnas några allvarliga ätstörningar, Jag kan iallafall lova att jag hade VALT att inte få min.

    Svara ↓

  11. måste bara säga suck! du är 18 år och tror att du är nått proffs på ätstörningar. har du haft det själv? vet du vad det innebär? tycker det är patetiskt att du ska försöka leka nån slags psykolog.

    Svara ↓

  22. men vilken tur för dig då att du inte ska få mer ångest när du ätit något. till skillnad från mig så får jag ångest bara jag T�NKER på mat ! såå SN������LLA säg hur du gör för att inte få ångest ? såå kan du väll skriva en bok om skiten också !

    Svara ↓

  23. För många går det tyvärr så pass långt att man inte längre har ett val, som du snackar om. �ngesten kommer även ifall man "inte vill". Så är det för mig som levt med ätstörningar i 7 år.

    Svara ↓

  24. du har så rätt så, men det är svårt att bara bestämma sig att "nu ska jag inte ha ångest" och sen följa det också. Men stark är du! fortsätt så, kram

    Svara ↓

  25. måste bara säga, att du är verkligen riktigt smart och stark att du väljer att ta upp dessa ämnen gång på gång även fast många människor bara vräker ur sig taskiga kommentarer och saker de inte har en aning om.

    Stå på dig och fortsätt som du gör! För det du gör är superbra. :)

    Svara ↓

  26. Jag har precis som du bestämt mig för att sluta må dåligt i efterhand över det man ätit. Och det är så skönt, för jag går så himla mycket bättre nu! Varför gå omkring med ångest för att man ätit en extra kaka eller glass tre kvällar i rad? Det spelar ju verkligen ingen roll i det långa loppet. Så länge man tar hand om sig själv med bra mat och motion kan man unna sig godsaker som choklad så gott som när man vill. Det viktiga är att man inte börjar slarva med maten, det är då det blir skadligt! Så alla fina tjejer där ute, ni är bra som ni är, unna er det NI vill ha!

    Svara ↓

  27. Kanske lätt att säga, men tänk dig för att skriva en sÃ¥dan sak när du inlägget före skrivit om anorexi/bulimi, där har du ett levande exempel pÃ¥ att det inte alltid gÃ¥r av "bara" vilja, knappast att deras brist pÃ¥ vilja gör dem sjuka… (vilket jag vet att du inte menar, men indirekt säger)

    Svara ↓

  28. Jag håller med dig om att glass, choklad osv. ska vara en livsnjutning och ingen ångestattack. Jag tycker ändå att du glömmer en viktig sak, att i många fall går det ju åt fel håll och man skapar ett sockerberoende. Helt ärligt talat är det något jag är mer rädd för! det kommer bli ett problem som växer i vårat samhälle.

    Svara ↓

  32. Du har så rätt Bella. Skönt att höra att det finns tjejer där ute som både tänker sunt och kämpar för att hjälpa andra tjejer att komma dit.

    Stå på dig!

    Svara ↓

  33. Jag tycker att det är jätte fint att du bryr dig. Men många ätstörningar beror som sagt på något annat, ofta att man behöver känna kontroll över något. Då har man gått in i ett avtal med sig själv redan. �ter man då en bit godis så F�R man ångest vare sig man vill eller inte, för att den där biten blir ett tecken på att man inte kan kontrollera sig, även om det bara handlar om EN bit.Den där biten kontrollerar allt tills biten är "ute", uppkastad eller bortsprungen har man ångest. Så din antydan på "val" vet jag inte om jag vill hålla med om riktigt, men som sagt, det är bra att det finns folk som gör insatser och det är fint att du bryr dig.

    Svara ↓

  37. Semlor är farligt! Vi fick det på jobbet igår, men det blev en promenad efteråt så då känns det väkldigt ok! hehe Tränar man kan man äta vad som helst!

    Svara ↓

  38. En dietist jag pratat med jämförde fetma med allergi. Vissa har genen, andra inte. Blondinbella har inte genen, men för andra kan det faktiskt avgöra väldigt mycket att hoppa över godis och kakor. Tycker inte man ska uppmana folk att äta godis, glass o kakor för jämnan. Hos många är detta negativt för kolesterol och blodsocker(diabetes framkallande). Däremot kan man välja en dag i veckan tex lördag, då man äter lite godis eller vad man nu vill ha just för att hålla sig borta från allt småätande. Men Blondinbella har absolut rätt i att man inte ska behöva ha ångest för vad man äter, framförallt inte den dagliga kosten.

    Svara ↓

  39. Det är inte riktigt sant.. Om man försöker gÃ¥ ner i vikt sÃ¥ kanske man inte bara ska äta det man vill…Man mÃ¥ste äta med mÃ¥tta och äter man dÃ¥ en semla, förstÃ¥ hur mycket kcal det är i en sÃ¥n om det är ca 500 kcal i en kexchoklad. Och äter man mer än det dagliga intaget sÃ¥ gÃ¥r man upp i vikt. Det är fakta.

    Svara ↓

  41. Du är så jävla falsk, vet du det? För typ tre inlägg sen skrev du ju ordagrannt att du fick ångest över att ha ätit en kladdkaka och grädde. Fy fan för dig!

    Svara ↓

  42. Ã?h va bra skrivet!

    Det låter underbart men tyvärr är det inte så lätt alltid:/ Det är underbart när man väl tar glass men när man sedan ser sig själv så blir det INTE kul! Därför har jag en strikt diet nu för att hur gott det än är med onyttigt så orkar jag bara inte må så dåligt med mig själv:(

    Jag vill så gärna kunna sätta på mig mina fina kläder och känna mig fin i dem, det är en sådan underbar känsla tror jag!

    Jag vill kunna vara lika positiv som du, men det blir alltid förstört när man ser sig i spegeln eller så.

    �h jag vill så gärna vara nöjd med mig själv!:)

    Jag ska kämpa med både träning och nyttig mat och jag längtar tills på fredag då är det min "lyx-dag" då får jag äta vad jag vill!:D Vilken lycka!

    Svara ↓

  46. Känns som du skriver dessa mantran i din blogg "ha inte ångest över mat" fastän du egentligen har det. Tycker ditt sätt att skriva om mat kontra hur ditt leverna är plus din kropp, så avslöjar det mer om dig än vad du skriver.

    Svara ↓

  47. Jag tycker at det är jättebra med denna anti-size-zero-image du har skaffat, då många unga tjejer ser upp till dig idag. Surfade dock runt lite på din sida och min respekt för dig sjönk genast otroligt när jag hittade en annons för bantningskur 1 week på din sida. Detta ger rätt mixade signaler och visar att du inte är så angagerad i frågan utan är mer intresserad av att tjäna pengar på ditt bloggande.

    Svara ↓

  48. du tror att du är så jävla smart, men du är en liten dum blondin som bara har hubba bubba och sockervadd i ditt huvud.

    du har ju ingen som helst aning hur det är att ha ångest över mat. man kan inte bara: ja, nu ska jag sluta ha ångest..

    att ha ångest varje gång man skall äta är någonting psykiskt som inte går att bota genom att trycka på en knapp. fan, du borde inte ens vara med i AB kontakten, du lever i en fantasivärld.

    Svara ↓

  50. "Gör upp ett avtal med dig själv att sluta ångra och få ångest, det går om du vill. Jag lovar!" det skriver du i din blogg, säg det till någon med ätstörningar så ska du nog se att det inte bara är att säga till dom att sluta få ångest, det går! Det verkar som om du tror att det bara är ord som krävs. �tstörningar är en psykisk sjukdom och några ord räcker inte riktigt för att bli från den.

    Svara ↓

  51. Hur kan du säga att du inte har någon form av ätstörning när du säger att du får ångest och mår dåligt över något så litet som en godisbit eller lite sylt? En ätstörning behöver inte vara anorexi eller bulimi, det kan ju helt enkelt vara att ha ett atsträngt förhållande till mat och det har du ju.

    Svara ↓

  53. Du har så rätt Bella! Jag var sån förut att jag alltid kände mig dålig och fick ångest när jag hade kanske vart på melodifestival-kväll med tjejkompisarn, men nu känner jag inte så längre. Tack!!

    Svara ↓

  54. HAHAHA TROR ABSOLUT INTE HELLER DU Ã?TER ALLT DET DÃ?R Ã?NDÃ?.. FINNS INTE EN CHANS.. DET GÃ?R LIKSOM INTE IHOPA. OCH SKULLE DU MOT FÃ?RMODAN GÃ?RA DET SÃ? TRÃ?NAR DU SOM EN GNU BARA FÃ?R ATT DU Ã?R RÃ?DD ATT DU INTE SKA GÃ? UPP ETT HEKTO.

    Svara ↓

  55. Jag önskar verkligen att du slutar äta produkter som innehÃ¥ller laktos.. iaf medvetet…eller sluta skriva att du äter dem "med flit". Ibland kan man inte rÃ¥ för det. Man kanske missar att det innehÃ¥ller mjölk eller att kanske restauranger har gjort fel vid tillagningen. Men när du Isabella, som är en förebild för sÃ¥ mÃ¥nga unga människor och har sÃ¥ mÃ¥nga läsare,gÃ¥r ut med att du äter Glass TROTS din laktosintolerans dÃ¥ blir jag fundersam. Tänk dig för en och tvÃ¥ gÃ¥nger. Du kanske har läsare som har glutenintolerans eller liknande. Och vad tror du händer med deras magar om de medvetet äter produkter med gluten? Det KAN leda till skador pÃ¥ tunntarmen. De kanske tycker att om Isabella kan trots sin intolerans sÃ¥ kan jag. Varför inte informera om intolerans och överkänslighet istället för att förbise det som din kropp faktisk visar dig. Ta hand om din kropp. http://www.celiaki.se/hem/

    Svara ↓

  57. Hej Isabella!

    Idag har jag låtit mig inspereras av din goda "jag är bra och självständig" anda. Sitter nämligen på arlanda och ska flyga ensam till berlin. Jag är en extremt flygrädd människa, men bestämmde mig redan i morse för att jag skulle ha en Hanna goes blondinbella dag. Hittills har allt gått toppen. Keep up the good work!

    Svara ↓

  58. Det bästa är väl att sätta en gräns på hur mycket och lite man får väga.

    Alltså, så riskerar man kanske inte att bli obeast eller pinnsmal.

    Därefter kan man ju försöka hålla sig i mitten.

    Typ; Minst 55kg РH̦gst 70kg

    Då kan man ju se till att försöka hålla sig vid 62-63 kg så slipper man all denna ångest.

    Svara ↓

  59. Tack Isabella! Det var precis det som jag behövde höra idag! Du är verkligen en underbar tjej, jag måste bara säga det!

    Tack för att du förgyller min vardag med din blogg!

    Tusen tusen tusen tack!

    Svara ↓

  60. så rätt bella!!!:) jag har haft en väldigt ångest innan eftrt de jag ätit. mne nu har jag lärt mig att njuta av saker istället och inte lägga kraft på de negativa!!!

    kram

    Svara ↓

  61. jag kan inte låta bli att bli arg.

    vad du skriver är att du kan välja din ångest och dina handlingar

    och du kan göra det utan ångest. jag vill gratulera dig

    och påstå att du har tur utan att tycka synd om mig själv.

    jag har i 2 och ett halvt år vaknat dagligen, mer eller mindre, med en ätstörning,

    som på många, stora som små, sätt begränsar mitt liv och min vardag.

    men. vad jag reagerar på är: att du säger att du kan välja om du får

    ångest eller inte över t.ex. en semla. du påstår att du kan välja: ätstörning eller inte.

    det är något som är fel. man kan som ätstörd inte rå för att man insjuknat. och man kan heller inte

    vara frisk över en natt. och man kan inte bli det utan hjälp och stöd från alla kanter.

    alla former och varianter av ätstörning är en psykisk sjukdom som ja, till stor del präglas av

    ett stort kontrollbehov. men vad som orsakar den är sällan, som du uttrycker det: ett val.

    ingen som sitter i sitsen: ätstörd, vill sitta där, innerst inne.

    jag vet inte riktigt vad jag vill säga. men jag får sånna vibbar av att du pratar om någonting

    du inte vet någonting om.

    man har val i livet. jo.

    att ha och få en ätstörning är inget val. vad som är unikt för sjukdomen är att den inte är likt

    en bacill det finns piller och medicinkurer emot.

    mat är en del av medicinen.

    och på det där måste viljan, modet och stödet finnas.

    jag vet också, hur svårt det är för en som aldrig varit i sitsen, att förstå sjukdomen fullt ut.

    men jag vill egentligen bara säga, att istället påstå att det är ett val att ha ångest över något

    eller inte är vad som gör oss ätstörda här ute friskare.

    du nämner även bara livsmedel som klassas som onyttiga.

    jag kan äta en semla ångestfritt samtidigt som jag ena dagen kan gråta och kvävas av ångest över

    något som en tomat.

    du har rätt, då du säger att "det är ett val du gör".

    man väljer – frisk eller inte?

    men inte sjuk eller inte.

    nåja.

    tack för mig.

    kram.

    Svara ↓

  63. jag vill också bara påpeka:

    att leva med en svältande hjärna och en svältande kropp är ingenting som är mänskligt.

    ett friskt beslut går inte att fatta i dom stunderna.

    värt att poängtera.

    livsfarligt att ens prova.

    Svara ↓

  64. Tack… tack för att du visar att du inte tänker acceptera att fler tjejer mÃ¥r dÃ¥ligt. Efter att jag fick min ätstörning har hela mitt liv vänts upp och ner. Att hela tiden planera vad jag skall äta eller inte och när jag skall träna är typ det hela min vardag gÃ¥r ut pÃ¥. Jag sätter familjen, pojkvännen och kompisarna i andra hand, och jag är INTE stolt över det. Varje dag är en kamp. En kamp mellan jag och mig själv. Oftast vinner den onda delen av mig själv, för jag orkar inte kämpa emot. När jag väl gör det mÃ¥r jag sÃ¥ himla dÃ¥ligt, jag verkligen hatar mig själv. En sÃ¥n sak som att hoppa över att gÃ¥ till gymmet när jag inte känner för det eller är lite förskyld. Det är SJUKT jobbigt! De tankarna som far omkring i mitt huvud hoppas jag att ingen annan nÃ¥gonsin skall behöva känna. Dessvärre vet jag att jag inte är ensam. Ã?veralt där ute finns det tjejer som inte mÃ¥r bra, pga detta. Jag HATAR att inte kunna äta normalt utan att känna mig äcklig för att jag är mätt. SÃ¥n tur är kan jag iaf äta vad jag vill nu, typ pizza. Det är mängden som är jobbig. Att vara mätt är nÃ¥got jag är otrolig rädd för. Varje gÃ¥ng jag ätit sÃ¥ att jag känner mig ganska mätt blir jag liksom orolig i mig själv, rastlös, kan inte sitta still. Jag försöker verkligen kämpa emot känslan, men det är sÃ¥ himla svÃ¥rt. Men en dag, en dag skall jag hitta balansen mellan allt, mat, träning… Jag tänker inte ge upp, för jag vet att det finns människor som älskar och behöver mig. Det är för dem jag vill fortsätta kämpa. De gör mitt liv värt att leva. Tack, ni är underbara…

    Svara ↓

  65. HärommÃ¥naden skriver du till dina läsare "Om jag mÃ¥ste gÃ¥ upp 20 kg för att visa att vikten inte är det viktigaste – dÃ¥ gör jag det". Sluta med din dubbelmoral och tänk pÃ¥ vad du skriver och din sk. "förebild" som du byggt upp. Ibland stämmer dom inte överrens och dÃ¥ blir det bara löjligt.A

    Svara ↓

  66. de är kanske inte vikten man ska tänka på utan hur det påverkar kroppen att äta ngt "gott" varje dag,sånt som kan göra att man blir fet inuti om man inte rör sig nog mkt vilket kan leda till tex en propp.

    Svara ↓

  67. Visst jag håller med dig om att man ska unna sig saker lite då och då men jag vet inte du kanske är en sådan person som inte går lätt upp i vikt men andra är sådanna som gör det och då kan det vara en tanke att tänka att inte äta en massa onyttiga saker.

    Man måste tänka på sin fysiska som psykiska hälsa och då får man avgöra vad som är viktigast.

    Svara ↓

  68. Alla som trackar ner på dig är bara avundsjuka, du är ju smart, duktig och har åstadkommit väldigt mycket bra även fast du är så pass ung!

    Svara ↓

  69. E DU ST�RD? Anledningen till att ätstrningar finns är ju för att vissa tjejer inte KAN göra det valet. Tro du på fullaste allvar att alla kan säga så till sig själva? Det är inte ett val, hade valet varit så enkelt hade inte en jävel haft en ätstörning. Om du ska driva anorexi/bulimi-grejen måste du lära dig mer om ätstörningar, behandling och allt som har med det att göra för när jag läser detta förstår jag att du inte fattar det helt. JAG VET!

    Svara ↓

  72. åh. du har så rätt i det du skriver, men precis så känner jag. jag har jätte stor press på mej själv. och jag tänker jämt efter jag ätit nått onyttigt att jag måste träna. jag njuter aldrig. jag vet inte varför men de är så. jag önskar jag kunde tänka som dej

    Svara ↓

  75. Om jag bara kunde bestämma mig att sluta få ångest när jag äter så hade jag knappast spytt så mycket att jag är nära att få en hjärtattack vid femton års ålder. Du är så jävla dum Isabella, det här inlägget gjorde verkligen ont.

    Svara ↓

  76. Hej!

    Jag tycker att det är bra att du jobbar emot ätstörningar osv. Men det där med att man kan stoppa i sig något ibland är väldigt svårt, om du då skulle falla in i ett sockerberoende och ''ta en chokladbit när du känner för det'' kan det i sin tur leda till fetma, det vet du väl redan, även om det inte verkade så på inlägget. Sen kanske fetma inte ligger i dina gener, men i andras, och då kan det märkas en hej dundrande skillnad ska du veta. Jag vet. Jag tränade och åt sunt i ungefär ett år, tappade 12 kilos övervikt. Du anar inte hur lätt jag föll tillbaka så fort jag fick i mig något mycket sött, jag hade känt hur det var att bli av med beroendet men märkte inte när det föll tillbaka. Efter det satt jag där, och fick kämpa för att ta mig ur det �NNU en gång. Alla påverkas vi olika.

    Svara ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>